skillnaden mellan uppsägning och avsked

Specialistkompetens inom arbetsrätt

Circle

01

Förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare

Circle

02

Internationell erfarenhet

Circle

03

SkROLLa nedåt

Lag om företagshemligheter

I sektorer där kunskap har ett väsentligt värde är know-how, information och innovationer en av de mest värdefulla tillgångarna. Företagen inom dessa sektorer spenderar vanligtvis en hel del pengar på forskning och utveckling.

Företag som förlorar nyckelpersonal bör ha ett fullgott juridiskt skydd tillgängligt så att de kan skydda sina företagshemligheter. Behovet av det juridiska skyddet balanseras samtidigt mot samhällets nytta av kunskapsspridning. När arbetstagare byter arbetsgivare och får nya kollegor så kan nya idéer uppstå och därigenom nya uppfinningar, nya sätt att arbeta och nya produkter som kan komma konsumenter till del. Därför är det en viktig princip att företagets behov av att skydda sina hemligheter inte går ut över det naturliga kunskapsutbytet som uppstår när arbetstagare byter arbetsgivare.

I Sverige har det funnits en nationell lagstiftning för skyddande av företagshemligheter sedan 1990 (FHL). Övriga länder inom unionen har således haft ett svagare skydd gällande företagshemligheter under tiden. Således var företag mindre villiga att investera kapital i den innovativa verksamheten, i alla fall i vissa delar av unionen, något som påverkade den inre marknaden på ett negativt sätt när det gäller fri rörlighet av kapital, varor och tjänster.

I syfte att åtgärda problematiken i skillnaderna mellan de nationella lagstiftningarna inom unionen antog EU år 2016 ett direktiv gällande företagshemligheter. Kravet var att alla medlemsstater, senast den 9 juni 2018, skulle genomföra direktivet. Sverige implementerade direktivet genom en ny lag, lag (2018:558) om företagshemligheter (LFH), som trädde i kraft 1 juli 2018.

I 2 § LFH definieras vad som numera utgör en företagshemlighet enligt svensk rätt och den stadgar att med företagshemlighet avses information:

  1. om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet,
  2. som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget,
  3. som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och
  4. vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren.

Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 som ett genomförande av EU-direktivet om skydd av hemlig företagsinformation. LFH har av lagstiftarna konstruerats så att den i största möjliga mån behåller rättsliga regler från den gamla lagen, FHL, samtidigt som EU-direktivet inkorporerades i svensk rätt.

Vad som utgör en företagshemlighet har ändrats i LFH jämfört med FHL. Den viktigaste skillnaden är att en viss information måste skyddas med rimliga åtgärder för att utgöra en företagshemlighet och därmed innefattas av LFH. Det är inte definierat vad rimliga åtgärder mer exakt innebär, det finns dock indikationer på att desto högre ekonomiskt värde en hemlighet har, desto starkare åtgärder krävs för att uppfylla rimlighetsrekvisitet. Det kan vara så att organisationer med svagare organisatorisk och ekonomisk styrka har ett lägre ställt krav på sig för att uppfylla rekvisitet.

Precis som i FHL är yrkesskicklighet fortsatt undantaget från att utgöra en företagshemlighet. Detta är analogt med EU-direktivet och regeln är till för att inte hämma den fria rörligheten av arbetskraft. Den exakta definitionen av yrkesskicklighet är i mycket begränsad omfattning prövat i domstol. Dock, som huvudregel tagen från doktrinen, ska all information som snabbt kan överföras och är omsättningsbar till ekonomiska eller praktiska resultat utgöra en företagshemlighet och inte yrkesskicklighet.

Skadestånd

Huvudregeln för när en anställd kan bli skadeståndsskyldig stadgas i 7 § LFH.  Det går att konstatera att denna paragraf, samt innebörden av den, är snarlik jämfört med FHL. Det som är tillagt i LFH är att även anskaffande av en företagshemlighet täcks av regeln. I propositionen till LFH gör regeringen bedömningen att innebörden av lagtexten ifråga om oaktsamhet, uppsåt, ond tro och synnerliga skäl ska vara oförändrad gentemot FHL. Enligt 7 § LFH måste angreppet ske i angriparens anställning för att paragrafen ska vara tillämpbar. Utgångspunkten för att bedöma om rekvisitet fått del av i sin anställning är uppfyllt ligger inom arbetsrätten och mer specifikt lojalitetsplikten.

En arbetstagare ska vara skadeståndsskyldig om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet som denne har fått del av i sin anställning. Angreppet ska ha skett i ond tro, d.v.s. under sådana förhållanden att den anställde insåg eller borde ha insett att företagshemligheten inte fick angripas. Arbetstagaren ska, på samma sätt som i FHL, vara skadeståndsskyldig för angrepp på en tidigare arbetsgivares företagshemligheter endast om det finns synnerliga skäl. I propositionen till lagen anges typfall på situationer då synnerliga skäl föreligger, ett exempel är då arbetstagaren tagit anställning hos arbetsgivaren i syfte att åtkomma företagshemligheter.

En nyhet för den anställde är att i LFH kan det finnas risk för skadestånd även för innehav av en företagshemlighet. I FHL var endast utnyttjande och röjande skadeståndssanktionerade angrepp. Skadeståndsplikt för den anställde uppstår även vid tillägnande av en företagshemlighet som denne har lovlig tillgång till om detta sker utan objektivt samtycke från innehavaren av företagshemligheten. I många fall kommer inte en passiv förståelse av vad som är tillåtet vid hantering av företagshemligheter att räcka för att ge ett rättsligt skydd genom LFH. Här kommer alltså ställas högre krav på arbetsgivare att vara tydliga med riktlinjer om vad som inte är tillåtet i fråga om hantering av hemlig information.

Skadeståndsreglerna för anställda är oförändrade i LFH. Precis som i FHL krävs ond tro för att skadestånd ska komma i fråga för den anställde. I propositionen till FHL beskrivs förutsättningarna för ond tro utförligt. I vissa fall kan hemliga uppgifter vara märkta med någon sorts säkerhetsklassificering eller kan de delges till arbetstagaren under tydligt hemliga förhållanden. Det kan t.ex. röra sig om ett speciellt möte eller att arbetstagaren chef tydligt informerar om den känsliga naturen hos informationen. Att en arbetstagare då inte får utnyttja eller röja uppgiften står klart. Efter avslutad anställning krävs synnerliga skäl för skadestånd. Flera viktiga remissinstanser som yttrat sig över betänkandet till LFH ifrågasatte beslutet att behålla rekvisitet synnerliga skäl i LFH.

Revisorer, styrelseledamöter, konsulter och annan inhyrd personal

På samma sätt som i FHL är både revisorer och styrelseledamöter undantagna från civilrättsliga påföljder i LFH. Skillnaden ligger endast i att lagtexten explicit undantar dessa från skadestånd i LFH. Undantaget beror på att skadestånd för dessa grupper istället regleras i aktiebolagslagen (ABL).143 En effekt av detta blir att skadestånd för en styrelseledamot blir något lägre än andra grupper för samma angrepp på företagshemligheten, eftersom ideellt skadestånd inte kan utgå enligt ABL.

Konsulter och annan inhyrd personal innefattas endast i undantagsfall av LFH så länge ett brott inte begås. Detta beror på att de typiskt inte har någon rättslig relation till näringsidkaren som de är uthyrda till. Den rättsliga relationen är istället mellan näringsidkaren och uthyrningsföretaget.

Frågor gällande LFH

LFH är en komplex lag, flera rekvisit kan vara tillämpbara på samma omständighet, t.ex. kan en viss information både anses utgöra en yrkesskicklighet och samtidigt inte uppfylla kraven på hemlighållande. I en domstolsförhandling om brottet företagsspioneri måste rätten göra flera straffrättsliga bedömningar för att avgöra om brott begåtts. I remissvaren till betänkandet till LFH uttalade t.ex. Svea hovrätt att lagen är oförutsägbar och ”tillgodoser inte grundläggande krav på rättssäkerhet”. Även AD och Ekobrottsmyndigheten var starkt kritiska kring utformningen av lagen.

I och med att det är en komplex lag kan det vara bra att du som arbetstagare eller arbetsgivare kontaktar en specialist vid frågor kring tillämpningen av denna lag. Hör gärna av er till oss så ska vi se till att hjälpa er vid tolkningen av denna komplexa lag.

Kostnadsfri bedömning av ditt ärende

Referenser

Arriva logo
Ericsson logo
Flygbussarna logo
GDL logo
Nettbuss logo
Sambus logo

Rive Juridiska Byrå AB

4.6sssss

Omdömen från Google