Om kollektivavtal

Specialistkompetens inom arbetsrätt

Circle

01

Förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare

Circle

02

Internationell erfarenhet

Circle

03

SkROLLa nedåt

Introduktion

Kollektivavtalet har inom svensk arbetsrätt sedan länge haft en stark betydelse. Det svenska kollektivavtalet har sin grund i decemberkompromissen 1906 mellan SAF och LO. Med tiden införde riksdagen lagstiftning på området, först år 1928 med lagen om kollektivavtal. Även idag är kollektivavtalet av stor betydelse på arbetsmarknaden. Däremot, i och med att samhället gått mer mot en individualisering, är det fler arbetsgivare, speciellt mindre företag, som väljer att reglera anställningsrelationen utan att sluta kollektivavtal. Det är därmed av stor vikt att känna till de för- och nackdelar kollektivavtalet medför, både för arbetsgivare och arbetstagare.

Kollektivavtalet, förutom att vara ett avtal ägnat att reglera frågor mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation, har även flera andra rättsliga och praktiska konsekvenser genom sin förekomst. Kort kan nämnas fredsplikt, förhandlingsskyldighet, medlemsbundenhet, allmänt skadestånd vid avtalsbrott samt medbestämmande i olika former, exempelvis styrelserepresentation.

Fredsplikt och facklig förtroendeman

Under avtalsperioden för kollektivavtalet gäller fredsplikt för både arbetstagarna och arbetsgivaren. Fredsplikten innefattar ett förbud mot stridsåtgärder, bland annat strejk, lockout, bojkott eller blockad. Det bör poängteras att det inte finns någon laglig definition av begreppet stridsåtgärd just för att det inte skall kunna kringgås.

Det finns vissa undantag då part kan vidta stridsåtgärder fastän det föreligger ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Det kan till exempel röra sig om indrivningsblockader som har till syfte att få arbetsgivare att betala ut förfallen lön. Även sympatiåtgärder, stridsåtgärder som företas för att stödja en parts tillåtna stridsåtgärd på ett annat kollektivavtalsområde, kan vidtas då fredsplikt råder. Kollektivavtalet i sig kan även det innefatta klausuler om fall då stridsåtgärder skall anses tillåtna även under avtalsperioden. Generellt sker däremot motsatsen, kollektivavtalet begränsar ofta även de tillåtna stridsåtgärder så att en fullständig fredsplikt gäller under avtalsperioden.

Kollektivavtal på arbetsplatsen medför även rätt till en av arbetstagarorganisationens utsedd facklig förtroendeman som då har rätt till skälig ledighet för att utföra det fackliga uppdraget. Ledighetens omfattning får inte medföra betydande hinder för arbetet, däremot får den fackliga förtroendemannen behålla alla anställningsförmåner även under sin ledighet.

Förhandlingar

Det föreligger viss förhandlingsrätt för arbetstagarorganisation utan kollektivavtal men förhandlingsrätten utvidgas väsentligt gentemot arbetstagarorganisation som är bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren. Arbetsgivaren är då skyldig att förhandla med arbetstagarorganisationen före beslut om viktigare förändringar av verksamheten eller viktigare förändringar av arbets- eller anställningsförhållandena. Även andra beslut kan leda till förhandling, då på arbetstagarorganisationens begäran. Arbetstagarorganisationens möjlighet att begära förhandling är i stort tillämplig på alla typer av beslut som påverkar en bunden arbetstagare.

Förhandlingssystemet har både för och nackdelar. Förhandlingar före beslut leder många gånger till mer genomtänkta och välgrundade beslut som är till fördel för alla inblandade parter. Å andra sidan kan det, speciellt för mindre företag som behöver kunna fatta snabba verksamhetsbeslut, bli betungande att vara skyldig att förhandla i besluten. Förhandlingssystemet blir då ett tröghetsmoment. I vissa fall är motparten vid förhandlingen, då ett ombud för arbetstagarorganisationen, inte anställd på arbetsplatsen och kan då sakna insikt i vad som är bäst för verksamheten, både för verksamheten i sig men även för arbetstagarna ombudet skall företräda.

Generell kan även sägas att förhandlingssystemet har visat sig leda till färre tvister på arbetsplatsen då man förhandlat fram lösningar och på så sätt lyckats undvika en domstolstalan i frågan.

Själva Kollektivavtalet

Förutom ett flertal regelverk som aktualiseras då kollektivavtal finns på arbetsplatsen medför själva kollektivavtalet ett flertal för och nackdelar. Kollektivavtalet kan se väldigt annorlunda ut beroende på arbetsplatsen, vilket självklart är meningen. Tanken är att det skall vara ett avtal mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare anpassat till just den arbetsplats parterna befinner sig.

Kollektivavtalet har däremot flera unika särdrag vilket gör att det skiljer sig från andra allmänna avtal, så som anställningsavtalet. Kollektivavtalet kan exempelvis avtala bort vissa lagregler som annars är tvingande. Det gäller bland annat de turordningsregler som gäller vid uppsägning eller arbetstidsregler. Kollektivavtalet öppnar även upp för nya typer av anställningsformer som annars inte är möjliga, exempelvis behovsanställningar, så som timanställningar.

Kollektivavtalet har även särdraget att det är bindande för alla arbetstagare på arbetsplatsen. En arbetsgivare behöver därmed inte förhandla med alla parter utan kan förhandla fram ett avtal med en arbetsgivarorganisation och då även binda de arbetstagare som skälva inte skulle accepterat vissa villkor. Bundenheten sträcker sig så långt att det även binder arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Kollektivavtalet ger även klarhet på arbetsplatsen, alla arbetstagare inom kollektivavtalsområdet vet vilka regler som gäller. Följden kan dock bli ett i vissa fall stelt system då det inte är anpassat på individnivå utan istället tänkt att gälla alla arbetstagare inom kollektivavtalsområdet.

Utomståendes uppfattning

Det bör även poängteras att bara det faktum att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen kan ge ett seriösare intryck av vissa parter. Detta kan gälla både vid rekrytering, då arbetstagare ofta ser positivt på förekomsten av kollektivavtal, men det kan även aktualiseras vid avtalsrelationer. Som exempel kan nämnas offentliga upphandlingar då de offentliga organen kan ställa krav på att det skall finnas kollektivavtal för de anställda hos arbetstagaren. Det gäller dock inte endast avtal med det offentliga, även privata aktörer kan få en seriösare bild av ett företag vars anställda är kollektivavtalsbundna.

Kostnadsfri bedömning av ditt ärende

Referenser

Rive Juridiska Byrå AB

4.6sssss

Omdömen från Google