Vad är arbetsrätt? Vilka lagar gäller på arbetsplatsen?

Specialistkompetens inom arbetsrätt

Circle

01

Förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare

Circle

02

Internationell erfarenhet

Circle

03

SkROLLa nedåt

Arbetsrätt handlar om förhållandet mellan arbetsgivare och anställda. De flesta arbetstagare omfattas av arbetsrätten, men det finns undantag. Om det uppstår tvist och parterna är bundna av kollektivavtal är det Arbetsdomstolen som tar hand om ärendet. Ifall kollektivavtal saknas sker förhandlingarna i tingsrätten

1. Lagar i svensk arbetsrätt

Svensk arbetsrätt styrs av ett antal lagar. Flera av dem är dispositiva. Det innebär att kollektivavtal kan ersätta eller komplettera lagen. Andra lagar kan inte förhandlas bort.

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd (LAS) är en av de mest centrala lagarna i svensk arbetsrätt. Den antogs i nuvarande form 1982. Syftet med LAS är att skydda arbetstagarna. Kollektivavtal kan ersätta LAS. LAS reglerar bland annat:

  • Typer av anställningar (tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning)
  • Uppsägningstider
  • Hur en uppsägning ska gå till
  • Vad som kan vara skäl för uppsägning
  • Vad som kan ligga till grund för avsked

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen (AML) syftar till att förebygga och motverka psykisk och fysisk ohälsa på arbetsplatsen. Den syftar även till att förebygga arbetsplatsolyckor.

Föräldraledighetslagen

Föräldraledighetslagen reglerar rättigheten att vara hemma med sina barn. Det står inte något i lagen om vilken ersättning den anställde ska få under sin föräldraledighet. Detta regleras genom kollektivavtal och i socialförsäkringsbalken.

Medbestämmandelagen

Medbestämmandelagen (MBL) reglerar vilket inflytande de anställda har rätt till på en arbetsplats. Här står bland annat att fackliga organisationer har rätt till information om arbetsplatsen om den omfattas av kollektivavtal. Facket måste även kontaktas innan det görs betydande förändringar i verksamheten.

Arbetstidslagen

Arbetstidslagen (ATL) anger hur lång arbetsdagen får vara samt hur många timmar man får arbeta per vecka och år. Här regleras även övertid och mertid. Det kan finnas särskilda regler i kollektivavtal.

Semesterlagen

Semesterlagen anger antalet lediga dagar per år. Det är en gammal lag – den kom redan 1938. Lagen har dock ändrats genom åren i takt med att antalet semesterdagar ökat. Lagen tillåter att arbetsgivare och arbetstagare förhandlar fram längre semester. Även facket kan ha egna riktlinjer. Däremot kan man aldrig få kortare semester än vad som anges i lagen.

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen är en relativt ny lag som ger alla människor samma rättigheter och möjligheter. Lagen säger att ingen ska få diskrimineras på grund av:

  • Kön eller sexuell läggning
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion/trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Ålder

Förtroendemannalagen

Förtroendemannalagen (FML) säger att det får finnas en facklig representant på arbetsplatsen. Arbetsgivaren får inte hindra denne representant att utföra sitt fackliga jobb på arbetsplatsen.

Främjandelagen

Främjandelagen reglerar bland annat vad arbetsgivaren måste göra om fem eller fler arbetstagare kan komma att sägas upp. Då måste arbetsgivaren till exempel lämna varsel till Arbetsförmedlingen.

Lagen om offentlig anställning

Lagen om offentlig anställning (LOA) omfattar de flesta som är anställda av staten. Till viss del omfattas även de som är anställda i kommunalt arbete.

Studieledighetslagen

Studieledighetslagen (SSL) ger arbetstagare rätt att ta tjänstledigt för att studera. Enligt lagen behöver studieinriktningen inte ha något att göra med arbetsuppgifterna.

2. Undantag från arbetsrätten

Det finns undantag från arbetsrätten med avseende på vissa lagar. LAS gäller exempelvis inte för:

    • Personer i företagsledande ställning: För högt uppsatta chefer inom företag gäller i stället särskilda anställningsavtal. Till exempel kan dessa personer genom avtal ha en betydligt längre uppsägningstid och med avgångsvederlag.
    • Familjemedlemmar: Om arbetstagaren kommer från samma familj som arbetsgivaren gäller inte LAS.
    • Hushållsarbete: LAS gäller inte för arbete i hushållet.
    • Särskilda anställningsformer: Anställda med särskilt anställningsstöd eller med lönebidrag, samt anställda i skyddat arbete
    • Anställda lärlingar på gymnasial nivå

3. Kollektivavtal

Många arbetsplatser i Sverige omfattas av kollektivavtal. De innehåller regler om arbetsvillkoren som förhandlats fram kollektivt. Kollektivavtalen kompletterar bland annat LAS, MBL, ATL och föräldraledighetslagen.

Kollektivavtal är alltid skriftliga avtal mellan två organisationer – arbetsgivarorganisationen (t.ex. Svenskt Näringsliv) och facket. Som regel omfattas även personer som inte är med i facket av samma regler som övriga anställda på arbetsplatsen. Kollektivavtal kan exempelvis reglera:

  • Lön
  • Arbetstider
  • Arbetsvillkor
  • Försäkringar
  • Semester
  • Semesterlön
  • Turordning vid uppsägning

4. Vanliga begrepp inom arbetsrätten

Anställningsavtal

En överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsgivaren måste ge skriftlig information om anställningsvillkoren inom en månad från tjänstens början. I anställningsavtalet kan bland annat följande information ingå:

  • Lön
  • Uppsägningstid
  • Anställningsform
  • Semester
  • Förmåner
  • Tjänstetitel

Anställningsform

Enligt LAS är huvudregeln att anställningsavtal gäller tillsvidare. LAS anger även under vilka villkor personal kan anställas på begränsad tid (tidsbegränsad anställning). Först och främst måste arbetsgivaren och arbetstagaren ha kommit överens om att anställningen är tidsbegränsad. En person som varit anställd i sammanlagt 2 år under en 5-årsperiod hos en och samma arbetsgivare blir tillsvidareanställd, enligt LAS.

Uppsägning och avsked

LAS reglerar uppsägningstiderna. Om det inte finns ett kollektivavtal och om det inte står i anställningsavtalet är det alltid minst en månads uppsägningstid som gäller. Detta gäller oavsett om det är arbetsgivaren eller arbetstagaren som är initiativtagare till uppsägningen. Arbetstagaren har rätt till längre uppsägningstid efter en längre anställning. Den längsta uppsägningstiden enligt LAS är 6 månader.

Det krävs saklig grund för en uppsägning, vilket kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. Det kan bara bli aktuellt med avsked om den anställde grovt åsidosatt sina skyldigheter. För avsked gäller inte uppsägningstiden.

Tvister

Om det uppstår tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare blir det ett ärende för Arbetsdomstolen om arbetsplatsen omfattas av kollektivavtal. Annars tas ärendet till tingsrätten. Det går inte att överklaga arbetsdomstolens beslut. Domar i tingsrätten kan dock överklagas. Ett alternativ är skiljeförfarande genom skiljenämnden.

Kostnadsfri bedömning av ditt ärende

Referenser

Rive Juridiska Byrå AB

4.6sssss

Omdömen från Google